Lilli och Lollo

Läste idag en artikel i New York Times om häng, ett av mina hatobjekt. Vissa kallar det stil, själv ser jag ingen som helst klass eller stil att gå runt och visa bajsränderna.. I USA har man i alla fall nu fått nog, Are your Jeans sagging? Go directly to jail är dagens artikel enligt mig. Inte för att jag vill att folk ska betala böter för ett plagg de väljer att bära. Utan för att det får en att tänka på vad stil egentligen är, det heter underkläder av en anledning och det gäller både tjejer och killar.

Kolla in artikeln här : http://www.nytimes.com/2007/08/30/fashion/30baggy.html?_r=1&oref=slogin

Däremot bör det vara dags att gå till jail när man inte bär några underkläder alls, hmm Brittan, Linds Lo och miss Hilton. 

Puss & kram

/Lilli - will never show too much

Hejhej. Nu är första skoldagen avklarad. Jag blir alltid sådär spänd och nervös innan. Jag menar, tänk om allt har ändrats helt och alla har blivit jättekonstiga och man kommer vara ensam för resten av året. Men allt var som vanligt, och då menar jag vanligt som i tråkigt. Enda skillnaden är att några har slutat och några är nya. Och en kul sak: en i klassen har låtit håret växa ut i ett afro! Jag tycker det är så coolt och sådär fluffigt :) haha. Ja, som ni märker, inte så mycket har hänt om det bästa är en afro-frisyr.

Tandläkarbesöket i morse var läskigt. Jag var helt själv i en ny tandläkarklinik på ett nytt ställe med en ny tandläkare (och ja, jag gick vilse först). Jag har nån slags svullnad vid visdomstanden och de spolade med nån saltlösning och det gjorde så j*vla ont! Men nu mår jag bra, tack vare tre alvedon i och för sig...

Jag har inga dagens-outfit-bilder därför att jag hela tiden byter om till mjukiskläder när jag kommer hem och sen kommer på att jag kanske skulle tagit ett kort. Men då orkar jag inte sätta på mig kläderna igen. Hm... kanske skulle ställa kameran innanför dörren eller ta bilden på morgonen. Fast jag hörde på radio hur de drev med bloggare som tar bilder på sina kläder. För egentligen - vem bryr sig om vad jag har på mig? Fast jag kan väl tråka ut er med en beskrivning:

- Blå jeans
- Svart kavaj
- Grå t-shirt
- Blå och svart palestinasjal
- Svarta skor
- Grå axelremsväska

Uttråkade? Sir, yes sir.

/Lollo

Idag börjar skolan. Det ska bli kul att träffa alla igen, men skolan är verkligen ingenting jag längtat efter. Jag är dessutom knallröd i ansiktet efter en helg i segelbåt utan solkräm. Inte så bra. Jag ska försöka täcka det...

Innan skolan börjar står jag inför en större utmaning. Jag ska till tandläkaren - själv! Jag har aldrig varit där själv och det är dessutom ny tandläkare. Hjälp!

/Lollo

Dagen började med att rensa garderoben. Vad ska slängas? (Allt!?) Jag bestämde mig för att satsa på att slänga kläder jag inte har använt på ett år. Det är en ganska bra regel. Har jag inte lyckats hitta ett enda tillfälle att bära detta plagg på ett helt år så kommer det nog inte att komma ett tillfälle nästa år heller. En full svart plastsäck blev det. Jag konstaterade att ju äldre man blir desto fler svarta plastsäckar blir det. Mamma fyllde två. Kläder är dock som kort, fullt av minnen. Plaggen som man kommer ihåg från en viss tid är svåra att sänga. Medans den beiga manchesterkavajen från Gina Tricot var otroligt lätt att slänga. Jag kommer verkligen inte ihåg när jag använde den och varför. Tyckte jag verkligen om den? Sist jag bar den var i nian när jag klädde ut mig till hippie en dag i skolan. Kavajen åkte snabbt ner i den svarta plastsäcken. Efter städning av garderob bar det in till stan. Fikade med vänner från klassen och såg sedan På smällen. Visst det var en bra film, men man visste ju hur det skulle bli redan innan man satte sig ner i biosalongen. Det räcker nästan att se trailern. Filmen var uppdelad i tjej och kill humor. Alla ska kunna se filmen typ. Gå ut till den stora massan. Jag tyckte inte om kill humorn vilket fick mig att känna mig otroligt pryd. Men efteråt konstaterade vi alla att höga runkande losers är inte roligt. Katherine Heigl gör annars ett väldigt bra jobb såklart :) Betyg: LLLLL

Imorgon är det match på Råsunda, Norra stå, vi får se hur det går :P
/Lilli

Om hundra år kommer rödhåriga att vara utrotade. Då är det slut på lynnighet och envisa. Två procent av världens befolkning har hårfärgen rött. För att hårfärgen ska finnas kvar om hundra år så får vi rödhåriga börja para oss med varandra. Make som löööv och föda vackra små rödhåriga lynniga bebisar. Det är det som kommer att rädda oss, och en eller annan mutation förstås...

Min plan för att bevara min ras:

1. Alla rödhåriga beger sig till Skottland där 13 procent av invånarna är rödhåriga.

2. Marcia Cross, Julia Roberts, Nicole Kidman och i nödfall Lindsay Lohan startar en ny trend. Alla börjar dejta Conan O'Brien.

 Marcia, detta är inte en del av planen !

/Lilli
 

Mina ögon värker när jag tittar på datans skärm, kanske är det dags för glasögon? Jag retar mig på telefoner och ipods som måste laddas, vart är alla laddare? Sist jag åkte tunnelbana kände jag inte lukten, det gör jag nu, sprit, spya och urin. Att behöva gå upp klockan nio är som att gå upp mitt i natten, snart är det en lyx. Som ni kanske märker har jag spenderat min sommar på landet. Sakta men säkert återformas jag till en grinig tunnelbana åkare som helst av allt skulle vilja vara någon annanstans.

Sommaren har varit bra, regning men bra. Två veckor sol blev det. Resan började i Rovinj, Kroatien. En mysig LITEN stad eller by? Som är värd att rekommendera om man vill åka på solsemester. Från Kroatien åkte vi över till Venedig. Det var väldigt häftigt att få se det i verkligheten. Ett problem, ett STORT problem var att det varje dag kom 60 000 - 80 000 turister till Venedig varje dag. Som sagt ett STORT problem. Jag skulle verkligen vilja åka tillbaka till Vendig men dock inte på turistsäsongen! Sen bar det av till Bardolino som ligger vid Garda sjön, det var otroligt (Tilde otrrrrroooligt) fint där.. Sen blev det Berlin, en stad som det var kul att ha varit i, men inte en stad som tog mig med storm direkt. Men historien är ju iaf rätt så ja, speciel.

Idag var första skoldagen.. Vilket innebär att hösten är här, kanske lite sorgligt men sant. Förhoppningsvis kommer sommaren i en bättre skepnad tillbaka igen nästa år.

Sommaren i bilder:

   
Lollo venedig och resten av Italien är ett grymt bra stopp på en tur runt Europa, 18 år nästa sommar ;)


Ha det bra !

/Lilli

Äntligen har jag lyckats logga in! Vi har haft misstankar om eventuella hackers som bytt vårat lösenord eller nåt, men den ständiga frågan är: vem skulle vilja göra det? Hmm....

Men nu är de i alla fall besegrade och vi kan börja blogga igen. Brighton var underbart! Vi bodde 3-4 studenter i min värdfamilj som till början verkade vara skumma feta alkolister men visade sig vara snälla. När jag först kom dit öppnade pappan (Fred) med uppknäppt skjorta (och nej, ingen tvättbräda där inte, fred är 50 år och har den största kulmagen på planeten). Våran första reaktion var - hjälp! Han bar upp våra (mina och min kompis) väskor till våra rum och sa bara att vi skulle packa upp. Sedan återgick han till vad som skulle visa sig vara hans bästa vän efter mat - TV:n. Jaha, vi packade upp och när vi var klara gick vi ner och ville bli visade omkring men Fred sa bara att vi skulle vänta på mamman i familjen som var på jobbet. Jaha.. vi smög runt och hittade minst 10 backar öl i ett rum! Ånej, tänkte vi, alkolister. Så, ja det spilldes en del tårar de tre timmar vi fick vänta på Karen - våran värdmamma. När vi först såg henne var våran gemensamma reaktion: oops, en man. Fred är homosexuell. Men nej, det visade sig att Karen faktiskt var en kvinna trots allt, och hennes mage var föresten inte långt efter Freds på listan över största magarna i världen. Så småningom fick vi träffa våran roomie Idoya från spanien, en väldigt entusiastisk 24-åring som var i England för att komma över sin pojkvän. Hon var snäll men lite galen. Det dröjde en vecka innan vi fick träffa sonen i familjen, Lee 26 år, han var en aning skygg... Huset låg på en kulle och vi hade utsikt över andra kullar där det gick kor och hästar och får. Vi bodde i ett område med tegelhus där alla hade spetsgardiner för fönstrena. Helt otroligt jäkla onödigt med ful spets som man knappt såg ut genom och fick lyfta på varje gång man skulle kolla vädret som föresten oftast var skit. Regn regn regn och regn är de olika vädersorterna i England. De behöver inte ens ha väder på TV:n för alla vet vad det blir - regn. Så vi var inte på den underbara stranden i Brighton utan gick runt och shoppade med paraply hela de 3 veckorna. Dåligt för plånboken men bra för lokalsinnet! Att säga att jag kan staden utantill vore en underdrift. Vi var ju  föresten i skolan också. 45 min på en skumpig buss och 1 bussbyte två gånger om dagen - minst - gick vi igenom för att komma dit. Det gick elever från hela världen i alla åldrar där. Den äldsta jag träffade var en man på 65 år från Irak, och det kan ha funnits äldre. Jag var yngst i en vecka tills jag fyllde 17 år. Trots att det kanske inte låter som det så hade jag hur bra som helst och jag rekommenderar verkligen Brighton som en stad (jag var en dag i Oxford - dött!) för ungdomar. Mycket udda människor, mycket musiker, mycket nattliv (för de över 18, vi fick nöja oss med klubben Babylon där man fick vara minst 16 år men man fick ett rosa band runt handleden som visade att man hade nåt år kvar till sträcket). Och jag rekommenderar pasta-och pizza-buffén nära Churchill Square, så gott! Men håll er undan för den indiska buffén på samma gata....

Nu är jag i alla fall hemma och vilar upp mig i Stockholms skärgård där det inte händer någonting så det finns egentligen inte mycket mer att skriva än att jag skriver när det finns nåt att skriva. Och bilder kommer såklart snart!

Kramar  /Lollo